Bordeaux

Hur man än vrider och vänder på det blir Bordeaux, Bourgogne och Champagne grunden i definitionen av modernt vin. Den historiska vikten av Grekland, Georgien, Italien och flera andra länder ska under inga omständigheter förringas. Men jag tvivlar på att den moderna vinscenen hade liknat den vi ser idag om det inte vore för dessa tre regioner i Frankrike. Alla tre förtjänar sin plats i strålkastarljuset, men mitt hjärta bankar lite extra för Bordeaux. Bordeaux – jag får liksom något saligt i blicken bara av namnet. Vinerna, historien och slotten.

Beläget på västkusten i södra Frankrike producerar Bordeaux inte bara några av landets mest förnämsta viner, man gör faktiskt också klart mest. Fantastiska, underskattade vita och roséviner, på sista tiden allt mer mousserande i form av Crémant och givetvis några av världens mest eftertraktade söta viner. Men först och främst rött! Det är de röda vinerna med slott på etiketten som har satt Bordeaux på kartan. Slotten vittnar om områdets aristokratiska historia, ett arv som förpliktar.

Bordeaux är först och främst inte bara ett vinområde; det är en hel vinregion. Det är svårt att förklara allt på en gång men låt oss göra ett försök och ta utgångspunkt i de röda vinerna.

Nästan alla viner i Bordeaux är en blandning av Cabernet Sauvignon och Merlot (kanske har du hört begreppet Bordeaux-blend), men därtill finns också druvan Cabernet Franc och så ”de andra”: Petit Verdot, Malbec, Carmenere. I princip är de flesta viner en blandning av Cabernet Sauvignon och Merlot, några innehåller från några få till uppemot 30 procent Cabernet Franc, och några har någon enstaka procent av ”de andra”.

Precis som många vinregioner definieras geografin kring en eller flera floder. I Bordeaux är det floderna Dordogne och Garonne, som båda rinner från sydväst och tillsammans ungefär halvvägs genom Bordeaux rinner ihop till flodmynningen Gironde för att slutligen förenas med Atlanten. Naturligtvis får man då vänstra stranden, högra stranden och så Entre-deux-Mers, som betyder ’mellan två hav’ (även om det egentligen är floder vi pratar om).

Vänstra stranden är mycket karg och stenig med näringsfattiga kalkstensjordar. Entre-deux-Mers, som oftast är något lägre ansett, har en mycket blandad jordmån. Högra stranden har en kombination av kalkstensjordar och lera. Cabernet Sauvignon tar lång tid på sig för att uppnå full mognad och åtnjuter fördelen av de torra stenarna som behåller värmen in i höstkvällarna. Merlot, som mognar tidigt, drar nytta av fukten som leran behåller genom hela säsongen. Den som läst noga kan nu gissa att Cabernet Sauvignon dominerar på vänstra stranden och Merlot på den högra. De andra då? Cabernet Franc har historiskt odlats mest på den högra stranden och med global uppvärmning blir den mer och mer viktig i de Merlotbaserade vinerna, som lätt blir överdrivet fruktiga och då lätt tappar både fräschör och struktur, något som Cabernet Franc istället har gott om.

”De andra” utgör tillsammans mindre än 3% av Bordeauxs röda vinodlingar, men återigen i ett förändrat klimat är det fler och fler odlare som experimenterar med hur man kan använda dem på bästa sätt.

Klimatet är ett tveeggat svärd för Bordeaux. Det varma, men maritima klimatet, kraftigt influerat av Atlanten, får en hel del regn. Inte minst för en solälskande druvsort som Cabernet Sauvignon innebär det en utmaning att mogna fullt ut. Samtidigt är det när druvor får växa i sitt marginalklimat (precis på gränsen till vad de klarar av) som vinerna tenderar att bli som allra bäst.

Marginalklimatet är också, inte minst historiskt, en stor anledning del till varför Bordeaux präglas av blends. Slår klimatet lite fel för en av druvsorterna står vinbonden förhoppningsvis inte tomhänt. För att ytterligare förstå och fördjupa sig i den bordelaisiska vinskatten krävs och förtjänas varje område en närmare fördjupning.

En överblick av de tekniska förutsättningarna finns här mer specificerat hittar du under varje relevant underappellation.

Get Your Facts Right

Klimat: Maritimt måttligt

Närheten till Atlanten modererar klimatet och ger milda vintrar. Golfströmmen hjälper till att värma den annars kalla Atlanten och tempererar klimatet med Atlant-mått mätt. Närheten till havet gör att regn kommer under hela året. Det gör att torka sällan är ett problem.

Jordmån: Högra stranden huvudsakligen lera och kalksten. Vänstra stranden huvudsakligen grus och lera.

Både lera och kalk har god vattenhållningsförmåga och främjar vigör och frukt på högra stranden. Grus är mycket väldrenerat och tvingar och tillåter rötterna djupt.

Topografi: Platt landskap generellt 0-40 möh med något mer varierad terräng och upp till 120 möh på högra stranden.

Närhet till vatten: Floderna Garonne och Dordogne rinner centralt genom Bordeaux i nordvästlig riktning och rinner ihop i flodmynningen Gironde.

Detta ger lokalt upphov till tydliga mikroklimat som t.ex i Sauternes. Odlingsplatser i direkt närhet löper också lägre frostrisk.

Atlanten påverkar huvudsakligen de nordliga delarna då Landes-skogen skyddar de sydligare delarna (Graves) från de kylande atlanthavet.

Vind: Atlanten drar in kylande och fuktiga vindar

Det hjälper till att hålla temperaturen nere under sommarens hetta och trots att vindarna är fuktiga hjälper den roterande luften till att lätta på risken för svamp och angrepp.

Fuktighet: Hög fuktighet.

Regn som regelbundet faller under hela mognadssäsongen påverkar fukt liksom havsvindar och dimma och förågning från floder. Lokalt som i Sauternes och Barsac är detta nyckeln till botrytis, på andra håll leder det till ökad risk för angrepp.

Temperatur: Ca 1500-1600 C Growing Degree Days med måttlig dygnsvariation

Närheten till atlanten håller nere dygnsvariationerna. Det kyler av de de högsta temperaturtopparna och värmer något på nätterna.

Soltimmar: Måttlig lattitud med 14-16 dagsljust under sommaren och samtidigt måttligt till stor molnmängd

Höjd: Låg höjd. Högra stranden från 0-120 möh och vänstra stranden upp till ca 40 möh.

Klassifikationssystem: Generiskt vin från hela regionen kallas AOC Bordeaux, från något bättre lägen som ger lite högre alkoholhalt och koncentration klassas de AOC Bordeaux Superieur.

Médoc och Sauternes klassades i en berömd klassificering från 1855. De röda från Medoc i stigande ordning enligt: Cru Bourgeois, Femte Cru, Fjärde Cru, Tredje Cru, Andra Cru och Första Cru. De vita från Sauternes och Barsac i stigande ordning Andra Cru, Första Cru, och Första Cru Supérieur. Framförallt klassifikationen Cru Bourgeois har varit omdiskuterade och kraftigt omstrukturerad. Flera av de tidigare förnämsta slotten som klassats Cru Bourgoeis har helt lämnat klassifikationen. Chateau Haut-Brion har på grund av sin exceptionella status inkluderats i Médocs klassificering trots att det är beläget i Graves.

AOC Medoc (ibland kallat Bas-Médoc) har 7 stycken underappellationer, Haut-Médoc, Saint Julien, Saint Estéphe, Pauillac, Margaux, Listrac-Médoc samt Moulis-en-Médoc. Inga slott klassificerade högre än Cru Bourgeois finns i de två sista under-appellationerna.

Graves skapade sin egen klassificering 1959 som enbart innehåller en nivå; Grand Cru de Graves. När underappellationen Pessac-Leognan grundades 1987 låg samtliga Grand Cru i Pessac Leognan.

Saint Emilion klassificerades 1955 och uppdateras var 10:e år. Där finns i stigande ordning Saint Emilion, Saint Emilion Grand Cru, Saint Emilion Grand Cru Classé, Saint Emilion Premier Grand Cru Classé B, samt Saint Emilion Premier Grand Cru Classé A. Till följd av stora kontroverser har flera berömda Chateuax valt att inte delta i klassificeringssystemet.