De flesta, inklusive de med omfattande kunskaper om vin, associerar först och främst Bordeaux med Cabernet Sauvignon. Men om du tror att du dricker ett vin från Bordeaux, är det mer sannolikt att det innehåller en stor del Merlot. Faktiskt består 66% av de röda odlingarna i Bordeaux av Merlot. På den högra stranden av floden dominerar Merlot och Saint-Émilion anses vara dess juvel, medan Pomerol kanske kan betraktas som kronprinsen.
Appellationerna i Bordeaux och deras status måste förstås som en kombination av historisk betydelse och naturliga förhållanden. Saint-Émilion kan inte beskrivas utan att nämna den medeltida stadskärnan med samma namn, som tros ha grundats redan under 700-talet. Staden har bevarat en stor del av sin medeltida arkitektur och är idag skyddad av UNESCO som ett världsarv. Detta historiska arv bidrar till att det är ett relativt stort område som omfattas av Saint-Émilion-appellationen, trots att skillnaderna inom området är märkbara.
På ”Högra stranden” är Saint-Émilion särskilt berömt för sin kombination av ler- och kalkstensjordar. Merlot trivs exceptionellt väl i leran och utvecklar sin charmiga fruktighet, men det är samspelet med kalkstenen som verkligen definierar Saint-Émilion. Kalksten har en unik förmåga att absorbera fukt och ger vinstockarna tillgång till precis lagom med vatten för att frodas, utan att ge ett överskott. För att nå denna fukt måste rötterna växa sig djupt nedåt, vilket ger dem tillgång till mineraler och kalcium som bidrar till vinernas syra och struktur. Detta gör vinerna från Saint-Émilion till några av de mest eftertraktade och långlivade i världen.
Men den stora ytan för appellationen har kanske en mer historisk än strikt vinodlingsmässig avgränsning. Det innebär att området erbjuder varierande förutsättningar för att producera exceptionella viner. En hjälp för att förstå detta är det klassificeringssystem som Saint-Émilion använder. Till skillnad från det berömda systemet från Médoc, implementerat 1855 och som sällan justeras, uppdateras klassificeringen av Saint-Émilion Grand Cru vart tionde år. Här finns allt från relativt enkla Saint-Émilion-viner till de mer exklusiva Saint-Émilion Grand Cru, där kvaliteten är högre. De främsta vinerna återfinns under beteckningarna Saint-Émilion Grand Cru Classé och det högst rankade Premier Saint-Émilion Grand Cru Classé (A eller B).
Nästan alla viner som bär tillägget Grand Cru Classé finns på eller i närheten av den kalkstensplatå som omger staden Saint-Émilion. På platån är jorden särskilt rik på kalk, och i kombination med den något högre höjden bidrar detta till fräschören i vinerna. Vid platåns kanter övergår man till området som ibland kallas ’Cotes’, eller sluttningarna, där terrängen blir mer varierad och jordarna innehåller en högre andel lera. I början av dessa sluttningar finner vi kraftfulla viner med rik fruktighet. Längre ned i sluttningarna, i sydvästlig riktning, blandas leran med sand, vilket kan tyda på lättare viner. Dock finns några av de bästa terroirerna precis vid sluttningarnas början, där komplexa viner med rik fruktighet framställs. Närmare Dordogne i sydväst blir jordarna sandigare, ibland med inslag av kalk, vilket resulterar i lätta och aromatiska viner. I nordvästra Saint-Émilion finns en kil av djupa, näringsrika lerjordar, som påminner om de jordar man finner i Pomerol. Inte konstigt, med tanke på att det ligger precis intill. Här produceras några av de mest fylliga vinerna från Saint-Émilion.